20 December 2014

ETT SKÅNSKT SPRÅK


Skånska är ett samlingsbegrepp för de dialekter som idag talas i Skåne. De sydskandinaviska folkmål som talades i Skåneland innan ockupationen 1658 brukar också benämnas skånska. Skåneland är en historisk, språklig och kulturell region. Denna region bestod historiskt av Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm. Skåneland hörde tidigare till Danmark. 1658 annekterades Skåneland av Sverige. Bornholm lyckades bryta sig loss två år senare och blev åter igen en del av Danmark.

En stor del av skånskans unika ordförråd har försvunnit eller försvenskats med tiden. Skånskans prosodi (ordmelodi) är dock unik och skiljer sig både från svenskan och danskan. Skånskan har genomgått ljudförändringar som inte är relaterade till varken svensk och dansk språkutveckling. Ett exempel är de skånska diftongerna. Gemensamt med danskan har skånskan förmjukningen av fornnordiskans p, t och k efter långa vokaler. Ett sådant exempel är ordet kaka som heter kaga på skånska och kage på danska. Se t.ex. ordet spiddekaga (spettekaka på svenska). Ett annat exempel är ordet vit som heter vid på skånska och hvid på danska. Se t.ex. Edvard Perssons sång En liden vid kanin. Detta skånska uttal av ord håller på att försvinna bland yngre generationer som allt mer har anammat ett rikssvenskt sätt att uttala orden.

Så sent som in på 1900-talet fanns det stora grupper som talade en genuin skånska. Detta historiskt framväxta språk har hållits levande fram till vår tid på den skånska landsbygden. Den skånska som idag till stor del talas i Skåne är inte detta historiskt framväxta språk. Idag talar stora delar av befolkningen i Skåne svenska med ett stort inslag av genuina skånska och med skånsk prosodi. Även denna svenskinfluerade skånska skiljer sig väldigt mycket från danskan och svenskan. Det finns inget standardiserat skånskt skriftspråk. Skåningar är tvungna att skriva på formell svenska. Detta har bidragit till att tränga ut dialektala ord. Det har funnits ett skriftspråk för fornskånskan. De äldsta bevarade fornskånska manuskripten är från mitten av 1200-talet och tidigt 1300-tal. De flesta moderna språkforskare skiljer på fornsvenska, forndanska och fornskånska. Dessa fornskånska manuskript anses idag av danska språkforskare som en central del i det danska språkets utveckling.


 UNESCO är ett av FN:s 15 fackorgan. UNESCO är FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur. Organisationen arbetar med främjandet av kulturell mångfald. Organisationen har sammanställt en lista med de språk i världen som man anser är hotade. Med hotade menas att de riskerar att försvinna. Enligt UNESCO är skånskan ett språk. UNESCO anser också att skånskan är hotad.

Enligt svenska myndigheter och svenska språkforskare är skånskan inget språk. Ett av deras argument är att den skånska som talas i olika delar av Skåne rent språkligt skiljer sig väldigt mycket från varandra. Skillnaderna mellan olika svenska dialekter är ännu större. Om detta kriterium skulle gälla för det svenska språket skulle det betyda att svenskan inte heller är ett språk. Argumentet att skånskan inte skulle vara ett språk eftersom det inte finns en standardiserad skånska håller inte. Om det skulle vara ett kriterium för vad som är ett språk är det väldigt många språk som inte längre skulle räknas som språk. Både samiska och romani består t.ex. av en rad varianter som skiljer sig väldigt mycket från varandra. Jag har spenderat mycket tid i Sydafrika. Jag kan tala en del setswana. I Sydafrika finns det elva officiella språk. Två av dessa språk är sesotho och setswana. Dessa två språk är väldigt lika varandra. Skillnaderna mellan dessa språk är inte större än skillnaderna mellan svenska och en mer ursprunglig skånska. Det finns också stora skillnader inom dessa två sydafrikanska språk beroende på var i landet dessa språk talas. Om man skulle använda svenska myndigheters och svenska språkforskares kriterier för vad som är ett språk skulle det betyda att varken sesotho eller setswana är ett språk. Ett annat argumentet man anför är att det inte finns något skånskt skriftspråk. Man anser att det inte finns en enhetlig skånska och att det därför inte är ett språk. De flesta språk i världen har inget skriftspråk. Om detta skulle vara ett kriterium för vad som är ett språk är det väldigt många språk som inte längre skulle räknas som språk.

Enligt svenska myndigheter och svenska språkforskare är inte skånskan hotad. Detta är inte sant. Den mer ursprungliga skånska som delvis fortfarande talas på den skånska landsbygden är kraftigt hotad. När det gäller städer som Malmö talar stora delar av stadens befolkning inte ens längre med en skånsk prosodi. I Lund där jag bor kommer en stor del befolkningen från andra delar av Sverige. Detta har resulterat i att den skånska som talas i Lund är väldigt urvattnad.

01 December 2014

SKANEE, MICHIGAN: OLD PICTURES

1890's picture of the Been Store and Skanee Post Office in Skanee.

1890's picture of the Skanne Town Hall.

1890's picture of a logging camp near Skanee.

1900's picture of a threshing crew hard at work in a field near Skanee.

1900's picture of a road construction crew near Skanee.

1900's picture of a hay press that was used to bale hay in Skanee.

1900's picture of the Dahlberg Store in Skanee.

1910's picture showing a group of men relaxing at the DeHaas Lumber Camp near Skanee. The picture was dated to 1912.

1910's picture of the DeHaas Lumber Company's boarding house in Skanee. The pictures was dated to 1915.

1920's picture of the Skanee Stage with Gust Lundberg standing next to his car and two of his children sitting on top.

18 November 2014

ETT FRITT SKANEE


Skåneland annekterades av Sverige 1658. Den 2 november 1709 landsteg en dansk armé på 15 000 man vid Råå söder om Helsingborg. Tanken var att återta Skåneland. Det gick dock inte som man hade tänkt. Den svenska armén besegrade den danska armén vid slaget om Helsingborg den 28 februari 1710. Som så många gånger förr var det den skånska befolkningen som hamnade i kläm. De danskarna trupperna drog sig tillbaka till det befästa Helsingborg. Den svenska armén besköt då Helsingborg med tungt artilleri. Den 5 mars 1710 skeppades de danska trupperna över till Danmark. Innan de lämnade Helsingborg lät de slakta 5 000 - 6 000 hästar som lämnades kvar överallt i staden. Man brände även alla magasin med livsmedel. När de svenska trupperna intog staden tog man de fattigas hustrur och barn som gisslan. Man hotade att döda alla om inte männen rensade upp i staden. Massgravarna förgiftade stadens vatten. Pest plågade Helsingborg 1711-1712. Handeln över sundet avstannade. Allt detta sammantaget gjorde att Helsingborg stagnerade både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Det tog lång tid för staden att återhämta sig. Vid mitten av 1800-talet hade Helsingborg fortfarande bara 4 000 invånare. Inte förrän under senare hälften av 1800-talet började staden att återhämta sig.

1811 skedde flera sammandrabbningar mellan landsbygdsbefolkning och myndigheter i Skåne. Den skånska landsbygdsbefolkningen protesterade bl.a. mot att bli utskrivna till den svenska armén. I juni 1811 samlades flera hundra skånska bönder och drängar vid Helsingborg för att protestera. De attackerades av husarer med dragna sablar. Protesterna runtom i Skåne kulminerade i Klågerupskravallerna där svenska militär sköt med gevär och kanoner mot skånska bönder och drängar. Ett trettiotal av dessa omkom. Många av upprorsmakarna arresterades och sattes i fängelse. Några avrättades. Majoriteten av den skånska befolkningen bodde på landsbygden. Många av dessa människor ägde igen mark. Möjligheten att äga mark och göra en anständig inkomst gjorde många emigrerade till USA. 122 000 skåningar emigrerade från Skåne till USA mellan 1850 och 1925. Helsingborg var utresehamn för många skåningar som emigrerade till USA.

Walfrid Béen var en skånsk sjökapten. Han föddes 10 oktober 1824 i Helsingborg. Hans far hette Jöns Lorentz Béen. Fadern var handelsman. Modern hette Laurentia Hagelbeck och var från Hörby. Hon var faderns andra hustru. Den första hustrun Helena Maria Zoll dog ung. Fadern fick sammanlagt 11 barn. Walfrid Béen växte upp i Helsingborg. Hans farfar hette Isaac Béen och föddes 1737. Isaac Béen var även han sjökapten. Senare i livet kom farfadern att arbeta som både rådman i Helsingborg och riksdagsman. Farmodern hette Johanna Beatha Lundström och var från Helsingborg. En av Walfrid Béens halvbröder hette Johan Peter och föddes 1809. Modern Helena Maria Zoll dog 1812. Johan Peter adopterades av fastern Elisabet Maria Béen och hennes make Peter Möller. Paret kunde inte få egna barn. Peter Möller var en framgångsrik skånsk handelsman i Helsingborg. Med tiden blev han väldigt förmögen. Johan Peter fick sin adoptivfars efternamn. Johan Peter Möller satt i riksdagen precis som sin farfar. Han adlades 1860 och lade då till ett von framför efternamnet Möller.


Walfrid Béen var en av de skåningar som emigrerade till USA. Han slog först ner bopålarna i Saginaw, Michigan. Han var delägare av en skonare som seglade på de stora sjöarna på gränsen mellan USA och Kanada. 1858 flyttade han tillfälligt till L'Anse, Michigan. Han startade en fiskeri verksamhet i L'Anse. Företaget saltade och paketerade fisk som skickades till Chicago. 1860 flyttade han till L'Anse permanent. Han gifte sig men hans fru avled inom ett år. 1864 reste han hem till Skåne. Han valde att stanna kvar i Skåne en längre tid. Detta var mitt under det amerikanska inbördeskriget. Man kan spekulera i varför. En anledning kan vara att han saknade nära och kära. En annan anledning kan vara att han inte ville delta i ett krig som han kanske inte tyckte rörde honom. Många män från Michigan stred för nordsidan i det amerikanska inbördeskriget. Man har beräknat att en fjärdedel av Michigans manliga befolkning deltog i kriget. Walfrid Béen bestämde sig för att återvända till Michigan. Under en storm 1870 sökte han skydd i Huronbukten. Han imponerades av de rika naturresurserna och den bördiga marken. Han valde att slå ner bopålarna i området. 1871 grundade han staden Skanee. Fler människor flyttade till området. Walfrid Béen drev en farm. Han öppnade en lanthandel. Han drev också ett sågverk. 1876 öppnades ett postkontor i Skanee. Walfrid Béen blev utnämnd till postmästare. Han jobbade som postmästare till sin död. Walfrid Béen avled 31 oktober 1907. Han dog av sviterna från en huvudskada han ådrog sig när han trillade från en hästvagn. Walfrid Béen ligger begravd på kyrkogården i Skanee. Han fick sex barn.

Det var antagligen ingen slump att staden fick namnet Skanee. I USA finns det många ortnamn med svenskt ursprung. Några av dessa ortnamn är t.ex. New Sweden, Swedesboro, Kalmar och Tegner. Att Walfrid Béen valde att ge staden namnet Skanee indikerar att han identifierade sig själv som skåning mer än något annat.

24 October 2014

INFORMATION OM DNA OCH DNA-TESTER.


Den Schweiziska biologen Friedrich Miescher var den första som extraherade DNA från en cellkärna. Han beskrev första gången 1869 denna substans. Vid denna tid visste man inget om denna substans funktioner. 1953 upptäckte forskarna Francis Crick och James Watson vid University of Cambridge i England strukturen hos DNA-molekylen. Det gjorde att forskningen om genetikens och molekylärbiologins grundvalar tog fart på allvar. 1957 redogjorde Francis Crick för sina idéer om kopplingen mellan DNA, RNA och proteiner.

Man skulle kunna likna DNA vid ett bibliotek. DNA-molekylens huvudsakliga funktion är att förvara information som behövs för att konstruera RNA och proteiner. De delar av DNA-molekylen som ansvarar för tillverkningen av dessa komponenter kallas gener. Både RNA och proteiner är viktiga komponenter i den process som kallas celldelning. Denna process ligger till grund för alla levande organismers förökning. Vid vanlig celldelning dubbleras DNA-molekylen så att en kopia av molekylen hamnar i varje dubblerad cell. På detta vis förs den genetiska informationen vidare. Alla celler i människokroppen förutom könscellerna har 46 kromosomer. Vid celldelning som producerar könsceller har den slutliga äggcellen eller sädescellen endast 23 kromosomer. 
Äggcellen innehåller förutom 22 autosomala kromosomer även en könskromosom. Det samma gäller för sädescellen. I äggcellen är könskromosomen en X-kromosom. I sädescellen är könskromosomen antingen en Y-kromosom eller en X-kromosom. Om sädescellen som befruktar äggcellen har en Y-kromosom blir barnet en pojke (XY). Om sädescellen som befruktar äggcellen istället har en X-kromosom blir barnet en flicka (XX). Det är alltså sädescellens könskromosom som avgör vilket kön ett barn får. En kromosom innehåller en lång tråd av DNA i vilken hela eller delar av organismens genom finns.



Det finns genetiskt material även i mitokondrierna. Mitokondrier är viktiga för cellers ämnes- och energiomsättning. Man skulle kunna likna mitokondrierna vid kraftverk som förser cellerna med energi. I mitokondrier finns en särskild typ av DNA som via äggcellen överförs från moder till barn. Sädesceller förlorar sina mitokondrier i samband med befruktningen. Det är därför som barnet huvudsakligen ärver mitokondrier från modern. Mitokondriellt DNA (mtDNA) förändras mycket långsamt och endast genom mutationer. Det gör att mitokondriellt DNA är ett bra redskap för att spåra släktskap på mödernet. Mitokondriella haplogrupper definieras av mutationer i mitokondriellt DNA. De kvinnor och män som hör till samma mitokondriella haplogrupp delar genetiska mutationer i mitokondrierna med en gemensam anmoder.



Y-kromosomens haplogrupper definieras av mutationer i kromosomen. Y-kromosomen kallas också Y-DNA. Y-kromosomen ärvs endast från fader till son. De män som hör till samma Y-DNA haplogrupp delar genetiska mutationer med en gemensam anfader. Den här typen av DNA förändras mycket långsamt och endast genom mutationer. Det gör att denna typ av DNA är ett bra redskap för att spåra släktskap på fädernet. Denna typ av mutationer kallas enbaspolymorfer (SNP). En enbaspolymorf är en positionsbestämd variation i genomet som berör en enda nukleotid. Nukleotider är de molekylära byggstenar som DNA och RNA är uppbyggda av. En haplogrupp kan bekräftas med hjälp av ett SNP-test. Forskare studerar enbaspolymorfer bl.a. för att hitta variationer som är länkade till specifika sjukdomar.

Human Genome Project är ett internationellt projekt vars mål är att kartlägga hela den mänskliga arvsmassan. Projektet finansierades av den amerikanska staten. Projektet startade 1989 och blev klart 2003. Efter det har utvecklingen gått snabbt. Kartläggningen av människans arvsmassa har fördelar när det gäller många områden. Det gäller allt från molekylär medicin till människans evolution. 
På senare tid har det blivit allt vanligare att kombinera DNA-test med släktforskning. En anledning är att kunskapen idag är mycket större inom detta område jämfört med för bara några år sedan. Privatpersoner kan via privata företag göra DNA-test som anlyserar Y-kromosomen, mitokondriellt DNA och autosomalt DNA. Autosomalt DNA kallas också atDNA. Ett autosomalt DNA-test omfattar en persons alla anor de närmaste 5-6 generationerna. Ju fler generationer bakåt desto mer svårfunnet och utblandat är detta DNA. Därför används ett autosomalt DNA-test till att matcha relativt nära släktskap som sträcker sig ungefär 250 år tillbaka i tiden. Många av de matchningar man får via ett autosomalt DNA-test sträcker sig dock längre tillbaka i tiden än 5-6 generationer.

Genographic Project lanserades 2005 av National Geographic Society tillsammans med IBM. Syftet med projektet är att kartlägga människans migrationsmönster genom historien. Det gör man genom att samla in och analysera DNA-prover från människor runt om i världen. Den första fasen av projektet analyserade människans olika haplogrupper. En andra fas av projektet som kallas Geno 2.0 lanserades 2012. Det nya testet analyserar människans haplogrupper mer detaljerat. Testet analyserar även personers autosomala DNA. En tredje fas av projektet är nu på gång. Family Tree DNA är ett amerikanskt företag som erbjuder analys av mänskligt DNA. När man gör ett Y-DNA-test eller ett mtDNA-test får man även uppgifter om andra i Family Tree DNAs omfattande databas som har samma haplogrupp och hur nära släkt man är med dessa individer. Samma gäller när man gör ett atDNA-test men istället för att få uppgifter om andra med samma haplogrupp får man istället uppgifter om de individer man är nära släkt med på alla grenar av sitt släktträd. Man har möjlighet att kontakta dessa matchningar. Man kan lägga upp ett virtuellt släktträd på Family Tree DNAs hemsida som man kan kombinera med sina DNA-test. Både Family Tree DNA och labbet som utför testerna åt Genographic Project ägs av ett amerikanskt företag som heter Gene by Gene. Via Genographic Projects hemsida kan man föra över sina testresultat till Family Tree DNAs hemsida.



Jag har själv gjort flera DNA-test. Jag har gjort Geno 1.0, Geno 2.0, Y67 och Family Finder. När jag gjorde testet som kallas Geno 2.0 fick jag bl.a. reda på att jag tillhör en undergrupp till Y-DNA haplogrupp Q. Denna undergrupp kallas Q-F1161. Den slutliga mutationen som definierar denna undergrupp är en enbaspolymorf som kallas F1161. Man tror att haplogrupp Q uppstod i Asien för ungefär 20000 år sedan. Haplogrupp Q är vanligt förekommande bland urbefolkningar i Sibirien och bland indianer i Nord och Sydamerika. Den förekommer i låga frekvenser i Europa. Det Y-DNA-test jag har gjort som heter Y67 kan användas för att bekräfta släktskap med andra personer i Family Tree DNAs databas. Det kan också användas för att bekräfta ett släktskap med eventuella släktingar jag har hittat via min släktforskning.


Öppna bild i ny flik/fönster för att se en större version.

19 September 2014

ANDERS HÖGSTRÖM FÖDDES I RISINGE 1765.



Min äldsta kända anfader (agnatisk härstamning) har fram till nu varit Anders Högström. I husförhörslängderna för Kullerstads socken står det att Anders Högström flyttade från Löts socken till Högstads soldattorp i Kullerstads socken 1790. I inflyttnings- och utflyttningsboken för Löts socken står det att drängen och soldaten Anders Högström flyttade till Kullerstad socken 1790. Anders Högström var livgrenadjär. Han tog värvning 16 juli 1788. Högström är ett soldatnamn. Soldater i den svenska armén blev tilldelade ett nytt efternamn när dom tog värvning. 
Efternamnet kommer troligen från roten Högstad i Kullerstads socken. Många av de efternamn vi har idag som inte är sonnamn var från början soldatnamn. Anders Högström deltog i Gustav III:s ryska krig och flyttade till soldattorpet i Kullerstads socken 1790 när han kom hem från kriget.

Det finns motstridiga uppgifter om när och var Anders Högström föddes. Många släktforskare har försökt hitta hans föräldrar utan att lyckas. Jag har hela tiden trott att det är möjligt att hitta Anders Högströms föräldrar. Jag kollade upp de flesta med namnet Anders som vistades i Löts socken under 1780-talet. Jag följde dessa personer längre fram i livet för att på så sätt kunna utesluta dom som inte kunde vara Anders Högström. Jag lyckades hitta var hans första fru Anna Andersson bodde i Löts socken innan hon flyttade till Kullerstads socken och gifte sig med Anders. I samma rote i Löts socken bodde en ung dräng som hette Anders Bengtsson.

Anders Bengtsson föddes 20 sep 1765 i Risinge. Det är exakt den tidpunkt Anders Högström bör ha fötts om man går efter uppgifterna i de tidiga Generalmönsterrullorna. Hans far var Bengt Andersson som föddes 22 november i Viberga i Risinge socken och hans mor var Maria Hansdotter. Jag misstänkte att Anders Bengtsson och Anders Högström var samma person men det fanns inget i kyrkböckerna som bevisade detta. Via Riksarkivets söktjänst lyckades jag hitta bouppteckningar över Anders Bengtssons föräldrar. Bouppteckningarna var inte digitaliserade så jag hörde av mig till Landsarkivet i Vadstena och bad dom skicka kopior på bouppteckningarna. I moderns bouppteckning från 1810 nämns Anders Högström. Det var väldigt glädjande att se att jag hade haft rätt och att flera månaders släktforskande inte hade varit förgäves.



Familjen var inhysehjon. Inhyseshjon var arbetsoföra och obemedlade människor som socknens fattigvård placerat hos en familj mot ersättning. Detta var tillvägagångssättet på orter där det inte fanns fattigstugor. Inhyseshjonet placerades hos den familj som krävde minst betalt. Ofta var det äldre eller personer med funktionsnedsättning som var inhyseshjon. Dessa individer och familjer var i en mycket utsatt situation. Inhysehjonen var dåtidens underklass. Anders far dog 9 november 1780 när Anders bara var 15 år gammal. Efter faderns död fick Anders ta jobb som dräng hoss andra familjer i Löts socken. Hans mor gifte om sig med en annan man. När man läser kyrkböckerna får man känslan av att han försökte dölja sin bakgrund. Det är möjligt att han skämdes över att ha varit inhysehjon.

Anders Högström deltog antagligen i kriget mot Napoleon 1805 -1807. I husförhörslängden för Kullerstad 1802-1807 uppges han vara blesserad (skjuten) i högra låret. Han blev avskedad 28 maj 1807. Efter avskedet flyttade han till en gård i Kvästad i Skärkinds socken, vilken han först arrenderade och sedan inköpte. Laga skifte genomfördes år 1852 i Kvästad. Enligt dessa handlingar fanns det vid tiden tre gårdar i byn - Norrgården, Mellangården och Frälsegården. Mellan de båda gårdarna Mellangården och Frälsegården finns på laga skifteskartan en långsmal yta som benämns Högströms tomt.

Anders Högström var gift fyra gånger och fick sammanlagt 12 barn. Anledningen till att han gifte sig så många gånger var att dom tre första kvinnorna han gifte sig med dog väldigt unga. Jag härstammar från Anders Högströms son Gustaf Glad. Även han var livgrenadjär. Gustaf Glad var bara bara 24 år gammal när han dog. Han fick endast ett barn och det var en son vid namn Anders Gustafsson. Sonen var bara ett år gammal när fadern dog. I Gustaf Glads bouppteckning står det att Anders Högström var förmyndare för barnet.

Anders Högströms farfar hette Anders Bengtsson. Han föddes 8 juni 1685 i Hult i Risinge socken och dog 26 januari 1749 i Viberga i samma socken. Jag har gjort DNA-test som har visat att jag har Y-DNA haplogrupp Q-F1161. De DNA-test jag har gjort har också visat att en viss del av mitt DNA har nordostasiatiskt ursprung. Haplogrupp Q har sitt ursprung i Sibirien. Denna haplogrupp är mycket ovanlig i Europa. Y-DNA förs vidare från fader till son. Det betyder att jag har ärvt denna haplogrupp från Anders Bengtsson. Jag har bl.a. gjort ett DNA-test som heter Y67. Jag vill komma i kontakt med andra män som är släkt med Anders Högström via agnatisk härstamning som vill göra ett Y67 test för att på så sätt kunna bekräfta att Anders Högström verkligen hade denna ovanliga haplogrupp.