14 April 2015

RISINGEVISAN


Risingevisan är en östgötsk folkvisa skriven 1800 av Anders Ölin. Han föddes 1788 i Olstorp i Risinge socken. Melodin till Risingevisan påminner om den nederländska visan "O, Nederland! Let op u saeck" från 1500-talet. De två melodierna överensstämmer dock inte helt. Melodin kan ha nått Sverige via invandrade valloner eller holländare. En hel del vallonska smeder invandrade till Finspångs härad på 1600- och 1700-talet för att jobba på Finspångs bruk. Risinge socken är en del av Finspångs härad. Melodin har sjungits i Östergötland åtminstone sedan 1700-talet. Den värmländska visan Ack Värmland, du sköna (Värmlandsvisan) är baserad på Risingevisan. Anders Fryxell som skrev Ack Värmland, du sköna 1822 hade besökt denna del av Östergötland. Där hade han hört denna östgötska folkvisa sjungas.

04 March 2015

ANDERS HÖGSTRÖM FÖDDES I RISINGE 1765.



Min äldsta kända anfader (agnatisk härstamning) har fram till nu varit Anders Högström. I husförhörslängderna för Kullerstads socken står det att Anders Högström flyttade från Löts socken till Högstads soldattorp i Kullerstads socken 1790. I inflyttnings- och utflyttningsboken för Löts socken står det att drängen och soldaten Anders Högström flyttade till Kullerstad socken 1790. Anders Högström var livgrenadjär. Han tog värvning 16 juli 1788. Högström är ett soldatnamn. Soldater i den svenska armén blev tilldelade ett nytt efternamn när dom tog värvning. 
Efternamnet kommer troligen från roten Högstad i Kullerstads socken. Många av de efternamn vi har idag som inte är sonnamn var från början soldatnamn. Anders Högström deltog i Gustav III:s ryska krig och flyttade till soldattorpet i Kullerstads socken 1790 när han kom hem från kriget.

Det finns motstridiga uppgifter om när och var Anders Högström föddes. Många släktforskare har försökt hitta hans föräldrar utan att lyckas. Jag har hela tiden trott att det är möjligt att hitta Anders Högströms föräldrar. Jag kollade upp de flesta med namnet Anders som vistades i Löts socken under 1780-talet. Jag följde dessa personer längre fram i livet för att på så sätt kunna utesluta dom som inte kunde vara Anders Högström. Jag lyckades hitta var hans första fru Anna Andersson bodde i Löts socken innan hon flyttade till Kullerstads socken och gifte sig med Anders. I samma rote i Löts socken bodde en ung dräng som hette Anders Bengtsson.

Anders Bengtsson föddes 20 sep 1765 i Risinge. Det är exakt den tidpunkt Anders Högström bör ha fötts om man går efter uppgifterna i de tidiga Generalmönsterrullorna. Hans far var Bengt Andersson som föddes 22 november i Viberga i Risinge socken och hans mor var Maria Hansdotter. Jag misstänkte att Anders Bengtsson och Anders Högström var samma person men det fanns inget i kyrkböckerna som bevisade detta. Via Riksarkivets söktjänst lyckades jag hitta bouppteckningar över Anders Bengtssons föräldrar. Bouppteckningarna var inte digitaliserade så jag hörde av mig till Landsarkivet i Vadstena och bad dom skicka kopior på bouppteckningarna. I moderns bouppteckning från 1810 nämns Anders Högström. Det var väldigt glädjande att se att jag hade haft rätt och att flera månaders släktforskande inte hade varit förgäves.



Familjen var inhyseshjon. Inhyseshjon var arbetsoförmögna och obemedlade människor som socknens fattigvård placerat hos en familj mot ersättning. Detta var tillvägagångssättet på orter där det inte fanns fattigstugor. Inhyseshjonet placerades hos den familj som krävde minst betalt. Ofta var det äldre eller personer med funktionsnedsättning som var inhyseshjon. Dessa individer och familjer var i en mycket utsatt situation. Inhyseshjonen var dåtidens underklass. Anders far dog 9 november 1780 när Anders bara var 15 år gammal. Efter faderns död fick Anders ta jobb som dräng hos andra familjer i Löts socken. Hans mor gifte om sig med en annan man. När man läser kyrkböckerna får man känslan av att han försökte dölja sin bakgrund. Det är möjligt att han skämdes över att ha varit inhyseshjon.

Anders Högström deltog antagligen i kriget mot Napoleon 1805 -1807. I husförhörslängden för Kullerstad 1802-1807 uppges han vara blesserad (skjuten) i högra låret. Han blev avskedad 28 maj 1807. Efter avskedet flyttade han till en gård i Kvästad i Skärkinds socken, vilken han först arrenderade och sedan inköpte. Laga skifte genomfördes år 1852 i Kvästad. Enligt dessa handlingar fanns det vid tiden tre gårdar i byn - Norrgården, Mellangården och Frälsegården. Mellan de båda gårdarna Mellangården och Frälsegården finns på laga skifteskartan en långsmal yta som benämns Högströms tomt.

Anders Högström var gift fyra gånger och fick sammanlagt 12 barn. Anledningen till att han gifte sig så många gånger var att dom tre första kvinnorna han gifte sig med dog väldigt unga. Jag härstammar från Anders Högströms son Gustaf Glad. Även han var livgrenadjär. Gustaf Glad var bara bara 24 år gammal när han dog. Han fick endast ett barn och det var en son vid namn Anders Gustafsson. Sonen var bara ett år gammal när fadern dog. I Gustaf Glads bouppteckning står det att Anders Högström var förmyndare för barnet.



Anders Högströms farfar hette Anders Bengtsson. Han föddes 8 juni 1685 i Hult i Risinge socken och dog 26 januari 1749 i Viberga i samma socken. Jag har gjort DNA-test som har visat att jag har Y-DNA haplogrupp Q-F1161. De DNA-test jag har gjort har också visat att en viss del av mitt DNA har nordostasiatiskt ursprung. Haplogrupp Q har sitt ursprung i Sibirien. Denna haplogrupp är mycket ovanlig i Europa. Y-DNA förs vidare från fader till son. Det betyder att jag har ärvt denna haplogrupp från Anders Bengtsson. Jag har bl.a. gjort ett DNA-test som heter Y67. Jag vill komma i kontakt med andra män som är släkt med Anders Högström via agnatisk härstamning som vill göra ett Y67 test för att på så sätt kunna bekräfta att Anders Högström verkligen hade denna ovanliga haplogrupp.

20 December 2014

ETT SKÅNSKT SPRÅK


Skånska är ett samlingsbegrepp för de dialekter som idag talas i Skåne. De sydskandinaviska folkmål som talades i Skåneland innan ockupationen 1658 brukar också benämnas skånska. Skåneland är en historisk, språklig och kulturell region. Denna region bestod historiskt av Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm. Skåneland hörde tidigare till Danmark. 1658 annekterades Skåneland av Sverige. Bornholm lyckades bryta sig loss två år senare och blev åter igen en del av Danmark.

En stor del av skånskans unika ordförråd har försvunnit eller försvenskats med tiden. Skånskans prosodi (ordmelodi) är dock unik och skiljer sig både från svenskan och danskan. Skånskan har genomgått ljudförändringar som inte är relaterade till varken svensk och dansk språkutveckling. Ett exempel är de skånska diftongerna. Gemensamt med danskan har skånskan förmjukningen av fornnordiskans p, t och k efter långa vokaler. Ett sådant exempel är ordet kaka som heter kaga på skånska och kage på danska. Se t.ex. ordet spiddekaga (spettekaka på svenska). Ett annat exempel är ordet vit som heter vid på skånska och hvid på danska. Se t.ex. Edvard Perssons sång En liden vid kanin. Detta skånska uttal av ord håller på att försvinna bland yngre generationer som allt mer har anammat ett rikssvenskt sätt att uttala orden.

Så sent som in på 1900-talet fanns det stora grupper som talade en genuin skånska. Detta historiskt framväxta språk har hållits levande fram till vår tid på den skånska landsbygden. Den skånska som idag till stor del talas i Skåne är inte detta historiskt framväxta språk. Idag talar stora delar av befolkningen i Skåne svenska med ett stort inslag av genuina skånska och med skånsk prosodi. Även denna svenskinfluerade skånska skiljer sig väldigt mycket från danskan och svenskan. Det finns inget standardiserat skånskt skriftspråk. Skåningar är tvungna att skriva på formell svenska. Detta har bidragit till att tränga ut dialektala ord. Det har funnits ett skriftspråk för fornskånskan. De äldsta bevarade fornskånska manuskripten är från mitten av 1200-talet och tidigt 1300-tal. De flesta moderna språkforskare skiljer på fornsvenska, forndanska och fornskånska. Dessa fornskånska manuskript anses idag av danska språkforskare som en central del i det danska språkets utveckling.


 UNESCO är ett av FN:s 15 fackorgan. UNESCO är FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur. Organisationen arbetar med främjandet av kulturell mångfald. Organisationen har sammanställt en lista med de språk i världen som man anser är hotade. Med hotade menas att de riskerar att försvinna. Enligt UNESCO är skånskan ett språk. UNESCO anser också att skånskan är hotad.

Enligt svenska myndigheter och svenska språkforskare är skånskan inget språk. Ett av deras argument är att den skånska som talas i olika delar av Skåne rent språkligt skiljer sig väldigt mycket från varandra. Skillnaderna mellan olika svenska dialekter är ännu större. Om detta kriterium skulle gälla för det svenska språket skulle det betyda att svenskan inte heller är ett språk. Argumentet att skånskan inte skulle vara ett språk eftersom det inte finns en standardiserad skånska håller inte. Om det skulle vara ett kriterium för vad som är ett språk är det väldigt många språk som inte längre skulle räknas som språk. Både samiska och romani består t.ex. av en rad varianter som skiljer sig väldigt mycket från varandra. Jag har spenderat mycket tid i Sydafrika. Jag kan tala en del setswana. I Sydafrika finns det elva officiella språk. Två av dessa språk är sesotho och setswana. Dessa två språk är väldigt lika varandra. Skillnaderna mellan dessa språk är inte större än skillnaderna mellan svenska och en mer ursprunglig skånska. Det finns också stora skillnader inom dessa två sydafrikanska språk beroende på var i landet dessa språk talas. Om man skulle använda svenska myndigheters och svenska språkforskares kriterier för vad som är ett språk skulle det betyda att varken sesotho eller setswana är ett språk. Ett annat argumentet man anför är att det inte finns något skånskt skriftspråk. Man anser att det inte finns en enhetlig skånska och att det därför inte är ett språk. De flesta språk i världen har inget skriftspråk. Om detta skulle vara ett kriterium för vad som är ett språk är det väldigt många språk som inte längre skulle räknas som språk.

Enligt svenska myndigheter och svenska språkforskare är inte skånskan hotad. Detta är inte sant. Den mer ursprungliga skånska som delvis fortfarande talas på den skånska landsbygden är kraftigt hotad. När det gäller städer som Malmö talar stora delar av stadens befolkning inte ens längre med en skånsk prosodi. I Lund där jag bor kommer en stor del befolkningen från andra delar av Sverige. Detta har resulterat i att den skånska som talas i Lund är väldigt urvattnad.

01 December 2014

SKANEE, MICHIGAN: OLD PICTURES

1890's picture of the Been Store and Skanee Post Office in Skanee.

1890's picture of the Skanne Town Hall.

1890's picture of a logging camp near Skanee.

1900's picture of a threshing crew hard at work in a field near Skanee.

1900's picture of a road construction crew near Skanee.

1900's picture of a hay press that was used to bale hay in Skanee.

1900's picture of the Dahlberg Store in Skanee.

1910's picture showing a group of men relaxing at the DeHaas Lumber Camp near Skanee. The picture was dated to 1912.

1910's picture of the DeHaas Lumber Company's boarding house in Skanee. The pictures was dated to 1915.

1920's picture of the Skanee Stage with Gust Lundberg standing next to his car and two of his children sitting on top.