18 November 2014

ETT FRITT SKANEE


Skåneland annekterades av Sverige 1658. Den 2 november 1709 landsteg en dansk armé på 15 000 man vid Råå söder om Helsingborg. Tanken var att återta Skåneland. Det gick dock inte som man hade tänkt. Den svenska armén besegrade den danska armén vid slaget om Helsingborg den 28 februari 1710. Som så många gånger förr var det den skånska befolkningen som hamnade i kläm. De danskarna trupperna drog sig tillbaka till det befästa Helsingborg. Den svenska armén besköt då Helsingborg med tungt artilleri. Den 5 mars 1710 skeppades de danska trupperna över till Danmark. Innan de lämnade Helsingborg lät de slakta 5 000 - 6 000 hästar som lämnades kvar överallt i staden. Man brände även alla magasin med livsmedel. När de svenska trupperna intog staden tog man de fattigas hustrur och barn som gisslan. Man hotade att döda alla om inte männen rensade upp i staden. Massgravarna förgiftade stadens vatten. Pest plågade Helsingborg 1711-1712. Handeln över sundet avstannade. Allt detta sammantaget gjorde att Helsingborg stagnerade både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Det tog lång tid för staden att återhämta sig. Vid mitten av 1800-talet hade Helsingborg fortfarande bara 4 000 invånare. Inte förrän under senare hälften av 1800-talet började staden att återhämta sig.

1811 skedde flera sammandrabbningar mellan landsbygdsbefolkning och myndigheter i Skåne. Den skånska landsbygdsbefolkningen protesterade bl.a. mot att bli utskrivna till den svenska armén. I juni 1811 samlades flera hundra skånska bönder och drängar vid Helsingborg för att protestera. De attackerades av husarer med dragna sablar. Protesterna runtom i Skåne kulminerade i Klågerupskravallerna där svenska militär sköt med gevär och kanoner mot skånska bönder och drängar. Ett trettiotal av dessa omkom. Många av upprorsmakarna arresterades och sattes i fängelse. Några avrättades. Majoriteten av den skånska befolkningen bodde på landsbygden. Många av dessa människor ägde igen mark. Möjligheten att äga mark och göra en anständig inkomst gjorde många emigrerade till USA. 122 000 skåningar emigrerade från Skåne till USA mellan 1850 och 1925. Helsingborg var utresehamn för många skåningar som emigrerade till USA.

Walfrid Béen var en skånsk sjökapten. Han föddes 10 oktober 1824 i Helsingborg. Hans far hette Jöns Lorentz Béen. Fadern var handelsman. Modern hette Laurentia Hagelbeck och var från Hörby. Hon var faderns andra hustru. Den första hustrun Helena Maria Zoll dog ung. Fadern fick sammanlagt 11 barn. Walfrid Béen växte upp i Helsingborg. Hans farfar hette Isaac Béen och föddes 1737. Isaac Béen var även han sjökapten. Senare i livet kom farfadern att arbeta som både rådman i Helsingborg och riksdagsman. Farmodern hette Johanna Beatha Lundström och var från Helsingborg. En av Walfrid Béens halvbröder hette Johan Peter och föddes 1809. Modern Helena Maria Zoll dog 1812. Johan Peter adopterades av fastern Elisabet Maria Béen och hennes make Peter Möller. Paret kunde inte få egna barn. Peter Möller var en framgångsrik skånsk handelsman i Helsingborg. Med tiden blev han väldigt förmögen. Johan Peter fick sin adoptivfars efternamn. Johan Peter Möller satt i riksdagen precis som sin farfar. Han adlades 1860 och lade då till ett von framför efternamnet Möller.


Walfrid Béen var en av de skåningar som emigrerade till USA. Han slog först ner bopålarna i Saginaw, Michigan. Han var delägare av en skonare som seglade på de stora sjöarna på gränsen mellan USA och Kanada. 1858 flyttade han tillfälligt till L'Anse, Michigan. Han startade en fiskeri verksamhet i L'Anse. Företaget saltade och paketerade fisk som skickades till Chicago. 1860 flyttade han till L'Anse permanent. Han gifte sig men hans fru avled inom ett år. 1864 reste han hem till Skåne. Han valde att stanna kvar i Skåne en längre tid. Detta var mitt under det amerikanska inbördeskriget. Man kan spekulera i varför. En anledning kan vara att han saknade nära och kära. En annan anledning kan vara att han inte ville delta i ett krig som han kanske inte tyckte rörde honom. Många män från Michigan stred för nordsidan i det amerikanska inbördeskriget. Man har beräknat att en fjärdedel av Michigans manliga befolkning deltog i kriget. Walfrid Béen bestämde sig för att återvända till Michigan. Under en storm 1870 sökte han skydd i Huronbukten. Han imponerades av de rika naturresurserna och den bördiga marken. Han valde att slå ner bopålarna i området. 1871 grundade han staden Skanee. Fler människor flyttade till området. Walfrid Béen drev en farm. Han öppnade en lanthandel. Han drev också ett sågverk. 1876 öppnades ett postkontor i Skanee. Walfrid Béen blev utnämnd till postmästare. Han jobbade som postmästare till sin död. Walfrid Béen avled 31 oktober 1907. Han dog av sviterna från en huvudskada han ådrog sig när han trillade från en hästvagn. Walfrid Béen ligger begravd på kyrkogården i Skanee. Han fick sex barn.

Det var antagligen ingen slump att staden fick namnet Skanee. I USA finns det många ortnamn med svenskt ursprung. Några av dessa ortnamn är t.ex. New Sweden, Swedesboro, Kalmar och Tegner. Att Walfrid Béen valde att ge staden namnet Skanee indikerar att han identifierade sig själv som skåning mer än något annat.

24 October 2014

INFORMATION OM DNA OCH DNA-TESTER.


Den Schweiziska biologen Friedrich Miescher var den första som extraherade DNA från en cellkärna. Han beskrev första gången 1869 denna substans. Vid denna tid visste man inget om denna substans funktioner. 1953 upptäckte forskarna Francis Crick och James Watson vid University of Cambridge i England strukturen hos DNA-molekylen. Det gjorde att forskningen om genetikens och molekylärbiologins grundvalar tog fart på allvar. 1957 redogjorde Francis Crick för sina idéer om kopplingen mellan DNA, RNA och proteiner.

Man skulle kunna likna DNA vid ett bibliotek. DNA-molekylens huvudsakliga funktion är att förvara information som behövs för att konstruera RNA och proteiner. De delar av DNA-molekylen som ansvarar för tillverkningen av dessa komponenter kallas gener. Både RNA och proteiner är viktiga komponenter i den process som kallas celldelning. Denna process ligger till grund för alla levande organismers förökning. Vid vanlig celldelning dubbleras DNA-molekylen så att en kopia av molekylen hamnar i varje dubblerad cell. På detta vis förs den genetiska informationen vidare. Alla celler i människokroppen förutom könscellerna har 46 kromosomer. Vid celldelning som producerar könsceller har den slutliga äggcellen eller sädescellen endast 23 kromosomer.


Äggcellen innehåller förutom 22 autosomala kromosomer även en könskromosom. Det samma gäller för sädescellen. I äggcellen är könskromosomen en X-kromosom. I sädescellen är könskromosomen antingen en Y-kromosom eller en X-kromosom. Om sädescellen som befruktar äggcellen har en Y-kromosom blir barnet en pojke (XY). Om sädescellen som befruktar äggcellen istället har en X-kromosom blir barnet en flicka (XX). Det är alltså sädescellens könskromosom som avgör vilket kön ett barn får. En kromosom innehåller en lång tråd av DNA i vilken hela eller delar av organismens genom finns.




Det finns genetiskt material även i mitokondrierna. Mitokondrier är viktiga för cellers ämnes- och energiomsättning. Man skulle kunna likna mitokondrierna vid kraftverk som förser cellerna med energi. I mitokondrier finns en särskild typ av DNA som via äggcellen överförs från moder till barn. Sädesceller förlorar sina mitokondrier i samband med befruktningen. Det är därför som barnet huvudsakligen ärver mitokondrier från modern. Mitokondriellt DNA (mtDNA) förändras mycket långsamt och endast genom mutationer. Det gör att mitokondriellt DNA är ett bra redskap för att spåra släktskap på mödernet. Mitokondriella haplogrupper definieras av mutationer i mitokondriellt DNA. De kvinnor och män som hör till samma mitokondriella haplogrupp delar genetiska mutationer i mitokondrierna med en gemensam anmoder.



Y-kromosomens haplogrupper definieras av mutationer i kromosomen. Y-kromosomen kallas också Y-DNA. Y-kromosomen ärvs endast från fader till son. De män som hör till samma Y-DNA haplogrupp delar genetiska mutationer med en gemensam anfader. Den här typen av DNA förändras mycket långsamt och endast genom mutationer. Det gör att denna typ av DNA är ett bra redskap för att spåra släktskap på fädernet. Denna typ av mutationer kallas enbaspolymorfer (SNP). En enbaspolymorf är en positionsbestämd variation i genomet som berör en enda nukleotid. Nukleotider är de molekylära byggstenar som DNA och RNA är uppbyggda av. En haplogrupp kan bekräftas med hjälp av ett SNP-test. Forskare studerar enbaspolymorfer bl.a. för att hitta variationer som är länkade till specifika sjukdomar.

Human Genome Project är ett internationellt projekt vars mål är att kartlägga hela den mänskliga arvsmassan. Projektet finansierades av den amerikanska staten. Projektet startade 1989 och blev klart 2003. Efter det har utvecklingen gått snabbt. Kartläggningen av människans arvsmassa har fördelar när det gäller många områden. Det gäller allt från molekylär medicin till människans evolution. 
På senare tid har det blivit allt vanligare att kombinera DNA-test med släktforskning. En anledning är att kunskapen idag är mycket större inom detta område jämfört med för bara några år sedan. Privatpersoner kan via privata företag göra DNA-test som anlyserar Y-kromosomen, mitokondriellt DNA och autosomalt DNA. Autosomalt DNA kallas också atDNA. Ett autosomalt DNA-test omfattar en persons alla anor de närmaste 5-6 generationerna. Ju fler generationer bakåt desto mer svårfunnet och utblandat är detta DNA. Därför används ett autosomalt DNA-test till att matcha relativt nära släktskap som sträcker sig ungefär 250 år tillbaka i tiden. Många av de matchningar man får via ett autosomalt DNA-test sträcker sig dock längre tillbaka i tiden än 5-6 generationer.

Genographic Project lanserades 2005 av National Geographic Society tillsammans med IBM. Syftet med projektet är att kartlägga människans migrationsmönster genom historien. Det gör man genom att samla in och analysera DNA-prover från människor runt om i världen. Den första fasen av projektet analyserade människans olika haplogrupper. En andra fas av projektet som kallas Geno 2.0 lanserades 2012. Det nya testet analyserar människans haplogrupper mer detaljerat. Testet analyserar även personers autosomala DNA. En tredje fas av projektet är nu på gång.

Family Tree DNA är ett amerikanskt företag som erbjuder analys av mänskligt DNA. När man gör ett Y-DNA-test eller ett mtDNA-test får man även uppgifter om andra i Family Tree DNAs omfattande databas som har samma haplogrupp och hur nära släkt man är med dessa individer. Samma gäller när man gör ett atDNA-test men istället för att få uppgifter om andra med samma haplogrupp får man istället uppgifter om de individer man är nära släkt med på alla grenar av sitt släktträd. Man har möjlighet att kontakta dessa matchningar. Man kan lägga upp ett virtuellt släktträd på Family Tree DNAs hemsida som man kan kombinera med sina DNA-test. Både Family Tree DNA och labbet som utför testerna åt Genographic Project ägs av ett amerikanskt företag som heter Gene by Gene. Via Genographic Projects hemsida kan man föra över sina testresultat till Family Tree DNAs hemsida.




Jag har själv gjort flera DNA-test. Jag har gjort Geno 1.0, Geno 2.0, Y67 och Family Finder. När jag gjorde testet som kallas Geno 2.0 fick jag bl.a. reda på att jag tillhör en undergrupp till Y-DNA haplogrupp Q. Denna undergrupp kallas Q-F1161. Den slutliga mutationen som definierar denna undergrupp är en enbaspolymorf som kallas F1161. Man tror att haplogrupp Q uppstod i Asien för ungefär 20000 år sedan. Haplogrupp Q är vanligt förekommande bland urbefolkningar i Sibirien och bland indianer i Nord och Sydamerika. Den förekommer i låga frekvenser i Europa.


Öppna bild i ny flik/fönster för att se en större version.

19 September 2014

ANDERS HÖGSTRÖM FÖDDES I RISINGE 1765.



Min äldsta kända anfader (agnatisk härstamning) har fram till nu varit Anders Högström. I husförhörslängderna för Kullerstads socken står det att Anders Högström flyttade från Löts socken till Högstads soldattorp i Kullerstads socken 1790. I inflyttnings- och utflyttningsboken för Löts socken står det att drängen och soldaten Anders Högström flyttade till Kullerstad socken 1790. Anders Högström var livgrenadjär. Han tog värvning 16 juli 1788. Högström är ett soldatnamn. Soldater i den svenska armén blev tilldelade ett nytt efternamn när dom tog värvning. 
Efternamnet kommer troligen från roten Högstad i Kullerstads socken. Många av de efternamn vi har idag som inte är sonnamn var från början soldatnamn. Anders Högström deltog i Gustav III:s ryska krig och flyttade till soldattorpet i Kullerstads socken 1790 när han kom hem från kriget.

Det finns motstridiga uppgifter om när och var Anders Högström föddes. Många släktforskare har försökt hitta hans föräldrar utan att lyckas. Jag har hela tiden trott att det är möjligt att hitta Anders Högströms föräldrar. Jag kollade upp de flesta med namnet Anders som vistades i Löts socken under 1780-talet. Jag följde dessa personer längre fram i livet för att på så sätt kunna utesluta dom som inte kunde vara Anders Högström. Jag lyckades hitta var hans första fru Anna Andersson bodde i Löts socken innan hon flyttade till Kullerstads socken och gifte sig med Anders. I samma rote i Löts socken bodde en ung dräng som hette Anders Bengtsson.

Anders Bengtsson föddes 20 sep 1765 i Risinge. Det är exakt den tidpunkt Anders Högström bör ha fötts om man går efter uppgifterna i de tidiga Generalmönsterrullorna. Hans far var Bengt Andersson som föddes 22 november i Viberga i Risinge socken och hans mor var Maria Hansdotter. Jag misstänkte att Anders Bengtsson och Anders Högström var samma person men det fanns inget i kyrkböckerna som bevisade detta. Via Riksarkivets söktjänst lyckades jag hitta bouppteckningar över Anders Bengtssons föräldrar. Bouppteckningarna var inte digitaliserade så jag hörde av mig till Landsarkivet i Vadstena och bad dom skicka kopior på bouppteckningarna. I moderns bouppteckning från 1810 nämns Anders Högström. Det var väldigt glädjande att se att jag hade haft rätt och att flera månaders släktforskande inte hade varit förgäves.



Familjen var inhysehjon. Inhyseshjon var arbetsoföra och obemedlade människor som socknens fattigvård placerat hos en familj mot ersättning. Detta var tillvägagångssättet på orter där det inte fanns fattigstugor. Inhyseshjonet placerades hos den familj som krävde minst betalt. Ofta var det äldre eller personer med funktionsnedsättning som var inhyseshjon. Dessa individer och familjer var i en mycket utsatt situation. Inhysehjonen var dåtidens underklass. Anders far dog 9 november 1780 när Anders bara var 15 år gammal. Efter faderns död fick Anders ta jobb som dräng hoss andra familjer i Löts socken. Hans mor gifte om sig med en annan man. När man läser kyrkböckerna får man känslan av att han försökte dölja sin bakgrund. Det är möjligt att han skämdes över att ha varit inhysehjon.

Anders Högström deltog antagligen i kriget mot Napoleon 1805 -1807. I husförhörslängden för Kullerstad 1802-1807 uppges han vara blesserad (skjuten) i högra låret. Han blev avskedad 28 maj 1807. Efter avskedet flyttade han till en gård i Kvästad i Skärkinds socken, vilken han först arrenderade och sedan inköpte. Laga skifte genomfördes år 1852 i Kvästad. Enligt dessa handlingar fanns det vid tiden tre gårdar i byn - Norrgården, Mellangården och Frälsegården. Mellan de båda gårdarna Mellangården och Frälsegården finns på laga skifteskartan en långsmal yta som benämns Högströms tomt.

Anders Högström var gift fyra gånger och fick sammanlagt 12 barn. Anledningen till att han gifte sig så många gånger var att dom tre första kvinnorna han gifte sig med dog väldigt unga. Jag härstammar från Anders Högströms son Gustaf Glad. Även han var livgrenadjär. Gustaf Glad var bara bara 24 år gammal när han dog. Han fick endast ett barn och det var en son vid namn Anders Gustafsson. Sonen var bara ett år gammal när fadern dog. I Gustaf Glads bouppteckning står det att Anders Högström var förmyndare för barnet.

Anders Högströms farfar hette Anders Bengtsson. Han föddes 8 juni 1685 i Hult i Risinge socken och dog 26 januari 1749 i Viberga i samma socken. Jag har gjort DNA-test som har visat att jag har Y-DNA haplogrupp Q-F1161. De DNA-test jag har gjort har också visat att en viss del av mitt DNA har nordostasiatiskt ursprung. Haplogrupp Q har sitt ursprung i Sibirien. Denna haplogrupp är mycket ovanlig i Europa. Y-DNA förs vidare från fader till son. Det betyder att jag har ärvt denna haplogrupp från Anders Bengtsson. Jag har bl.a. gjort ett DNA-test som heter Y67. Jag vill komma i kontakt med andra män som är släkt med Anders Högström via agnatisk härstamning som vill göra ett Y67 test för att på så sätt kunna bekräfta att Anders Högström verkligen hade denna ovanliga haplogrupp.

09 September 2014

Y67 STR TEST RESULTS


I have Y-DNA haplogroup Q and my terminal SNP is Q-F1161. These are the STR test results from the Y67 test I did not so long ago. You can open the picture in a new tab/window to see a bigger version.