06 July 2015

SLÄKTFORSKNING I DE DANSKA ARKIVEN



Öppna bilderna i ny flik/fönster för att se större version.

Min farmor Gertrud var från Göinge i Skåne. Ett av mina mål med min släktforskning har varit att lyckas spåra mina skånska förfäder tillbaka till den tid då Skåneland var en del av Danmark. När det gäller släktforskning i Göinge är databasen ddss.nu ett myckert bra hjälpmedel. DDSS är en förkortning av Demografisk Databas Södra Sverige. I databasen finns uppgifter ur kyrkböcker från Skåne, Blekinge och Halland för perioden 1650-1900. Alla personer som förkommer i det transkriberade materialet är sökbara. Genom en normering av uppgifterna är det möjligt att söka på dagens stavning av för- och efternamn, ortnamn, titlar och dödsorsaker. I sökresultatet visas emellertid originalstavningen. Databasen är dock långt ifrån fullständig. Med hjälp av DDSS och traditionell släktforskning lyckades jag spåra mina skånska förfäder till en man som hette Tue Åkasson. Han var gårdman i Påarp, Hästveda socken. Påarp ligger öster om Lursjön i den södra delen av socknen. Tue Åkasson ska enligt de svenska kyrkböckerna fötts ca 1640. De svenska kyrkböckerna för Hästveda sträcker sig tillbaka till 1690. De danska kyrkböckerna för Hästveda sträcker sig fram till 1651. Skåneland var en del av Danmark i nästan 700 år. Skåneland bestod av Skåne, Halland, Blekinge och Bornholm. 1658 annekterades Skåne, Blekinge och Bornholm av Sverige. Halland hade annekterats av Sverige redan 1645. Bornholm återlämnades till Danmark i samband med freden i K
øbenhavn 1660.

Decimantboken 1651 för Skåne, Blekinge och Bornholm, utgiven av Sten Skansjö och Birgitta Tuvestrand (2007, ISBN 9789197486347), är ett referensverk över befolkning och bebyggelse i Skåneland från början av 1650-talet. Boken omfattar hela det dåvarande Lunds stift, eller Østd
anmark som det hette på den tiden. Decimantboken är en inventering av de bönder i Lunds stift som betalade tionde (skatt). Det finns ungefär 18 500 bönder registrerade i Decimantboken. By för by och socken för socken räknas alla bönder upp med namn. Man får veta vem som äger gårdarna. Man får också veta vilka bönder som står för hela eller halva eller till och med mindre gårdar. Boken går att köpa av Skånes genealogiska förbund. Boken går även att läsa på Stadsbiblioteket och Landsarkivet i Lund. I boken står det att Niels Abrahamssønn och Aage Nielssønn ägde en hel gård i Påarp. Det finns bara en till Aage omnämnd i Hästveda socken. Det mest troliga är att Aage Nielssønn är Tue Åkassons far. Det är också troligt att Niels Abrahamssønn är Aage Nielssønns far. Under perioden 1617 – 1657 redovisas Göinge i länsräkenskaperna för Kristianstads län. Dessa finns endast  tillgängliga på danska Rigsarkivet.



I danska Rigsarkivet finns länsräkenskaper (räkenskaper, jordeböcker, skattemantalslängder) för Helsingborgs län från åtskilliga år under perioden 1570 – 1615. Större delen av detta material finns tillgänglig på Landsarkivet i Lund i form av mikrofilm (rullfilm). Under denna tidsperiod täckte länets yta den norra tredjedelen av Skåne. I länet ingick Bjäre, Göinge, Luggude, Norra Åsbo och Södra Åsbo härader. Länet bildades på 1200-talet och hade sin största utbredning under 1400-talets slut och 1500-talets början, då dess yta täckte halva Skåne. Helsingborg län var ett slottslän i Skåne vars länsman bebodde Helsingborgs slott. Länet upphörde 1669. Göinge härad hörde till Helsingborgs län fram till 1615. En äldre förvaltningsapparat som var uppbyggd kring kungliga gårdar och egendomar (kungalev i Danmark) kom under framförallt 1200-talet att omvandlas och så småningom bli den struktur där huvudparten av riket var indelat i stora slottslän. Helsingborgs län var ett sådant län. I knut den heliges gåvobrev från 1085 framgår att Helsingborg var en kunglig stad redan under slutet av 1000-talet. Från tidigt 1300-tal finns Helsingborgs län belagt. I kung Valdemars jordebok från 1231 nämns under "kongelev" att "Hælsyngburgh cum attinenciis suis" som översatt till svenska betyder Helsingborg med sitt tilliggande. Det är möjligen ett tidigt belägg för eller åtminstone ett förstadium till Helsingborgs län. Grundelementet i länsindelningen och den lokala administrationen var häraderna. Häradernas ursprung och ålder är omtvistat men man vet att häraderna har funnits åtminstone sedan tidig medeltid. Sannolikt har flera av de härader som på 1580-talet ingick i Helsingborgs län ett ursprung i någon sorts förmedeltida bygdegemenskaper eller folkländer. Ett sådant är just Göinge.

I det danska Rigsarkivet finns bland annat en jordebok från 1583/84 och en skattemantalslängd från 1584 för Helsingborgs län. Handlingarna finns tillgängliga på Landsarkivet i Lund i form av mikrofilm (rullfilm). Emellertid har just dessa handlingar jämte räkenskaper för 1582/83 getts ut i tryck (bokstavstrogen edition med kommentarer, ordförklaringar och register). Bokens titel är Helsingborgs län, räkenskaper 1582/83, jordebok 1583/84, extraskattemantalslängd 1584, utgivna och kommenterade av Ola Svensson (2001, ISBN 91-973773-6-8). Boken går både att läsa och köpa på Landsarkivet i Lund. De ovissa intäkterna och utgifterna 1582/1583 (Räkenskaperna) är en redovisning över inkomster och utgifter som inte har kunnat fastställas på förhand. Dessa räkenskaper är en mycket intressant text som belyser många sidor av människornas liv i denna del av Skåne under 1580-talet. I de ovissa intäkterna och utgifterna 1582/1583 finns bland annat följande två noteringar med bland ovissa intäkter:

"Jenns y Paarerop for hannd stod hoß och saa ther Laß Lirere slough Oluff Persenn ihiell och icke ville hielpe att gribe hannom, gaff K.M. viij Daler."

"Mogenns Vestesønn y Haneschouff for Ormer y Lur hannd stack enn Suennsche Manndt paa Hellsinngborrig Marckidtz Veigh, x Daler."

Jordeboken och de vissa intäkterna 1583/1584 (Jordeboken) är en lista över länets kronobrukare och självägande bönder. Brukarna är nämda vid namn tillsammans med sina gårdar och byar. Extraskattemantalslängden från 1584 är en lista över skattepliktiga hushåll i länet. I bilagorna till 1584 års extraskattemantalslängd nämns en brevkorrespondens mellan invånarna i Båstad och den danske kungen Fredrik II som var kung av Danmark 1559-1588. I ett brev till den danske kungen beklagar sig invånarna i Båstad över en olaglig marknad som hålls i "Ræffuegiære" och Himerttsløff" i södra Halland sedan två år tillbaka. I brevet står det att denna marknad om vintern besöks "bade aff Suænske mendt och biærboo och vdaff Kulldenn". I brevet ber båstadsborna kungen att stoppa denna olagliga marknad då den har en negativ ekonomiskt effekt på Båstad. Detta gällde bland annat försäljningen av sill. Invånarna i Båstad kunde ha valt att benämna människorna från den andra sidan nationsgränsen som Finnvedingar eller Smålänningar. I stället väljer man att benämna dessa människor som svenskar. Svenskar benämns konstant som svenskar (i kontrast till skåningarna) i dessa länsräkenskaper.

I danska Rigsarkivet finns vidare en skattemantalslängd från 1596 för Helsingborgs län. Även den finns tillgänglig hos Landsarkivet i Lund i form av mikrofilm (rullfilm). En närmare redogörelse för omfattningen av och innehållet i de danska länsräkenskaperna finns i boken Lensregnskaberne – en oversigt av Thelma Jexlev (1978, ISBN 87-7423-086-7). Denna bok finns att läsa på Stadsarkivet i Malmö. Boken går även att låna på ditt lokala bibliotek via fjärrlån. Har man tänkt att själv leta i de danska arkiven är det bra att först läsa denna bok. En annan möjlighet är att ta hjälpa av danska Rigsarkivet. En inledande undersökning på 8 timmar kostar 4128 DKK och pengarna måste betalas i förskott. Jag kände att jag inte hade råd med det så jag hörde av mig till Arkiv Digital och frågade om de har planer på att fotografera materialet i de danska arkiven. Jag fick till svar att målet är att man ska fotografera det danska materialet men att det inte kommer att ske inom en överskådlig framtid. Jag blir nog illa tvungen att åka till København och själv leta i de danska arkiven.


Bilden ovanför är tagen på friluftsmuseet Fredriksdal i Helsingborg. Gården på bilden är en mangårdsbyggnad till en bondgård. Huset är från södra Småland och är av den sydgötiska typen. Denna typ av hus har mycket gamla anor i norra Skåne, Småland samt i Hallands och Blekinges skogsbygder. Huset är från tidigt 1800-tal. Huset har flyttats från södra Småland till friluftsmuseet Fredriksdal i Helsingborg. Mangårdsbyggnaden till den bondgård i Påarp som innehades av Niels Abrahamssønn och Aage Nielssønn såg antagligen ut ungefär som huset på bilden.

28 June 2015

ETT FRITT SKANEE


Skåneland annekterades av Sverige 1658. Den 2 november 1709 landsteg en dansk armé på 15 000 man vid Råå söder om Helsingborg. Tanken var att återta Skåneland. Det gick dock inte som man hade tänkt. Den svenska armén besegrade den danska armén vid slaget om Helsingborg den 28 februari 1710. Som så många gånger förr var det den skånska befolkningen som hamnade i kläm. De danskarna trupperna drog sig tillbaka till det befästa Helsingborg. Den svenska armén besköt då Helsingborg med tungt artilleri. Den 5 mars 1710 skeppades de danska trupperna över till Danmark. Innan de lämnade Helsingborg lät de slakta 5 000 - 6 000 hästar som lämnades kvar överallt i staden. Man brände även alla magasin med livsmedel. När de svenska trupperna intog staden tog man de fattigas hustrur och barn som gisslan. Man hotade att döda alla om inte männen rensade upp i staden. Massgravarna förgiftade stadens vatten. Pest plågade Helsingborg 1711-1712. Handeln över sundet avstannade. Allt detta sammantaget gjorde att Helsingborg stagnerade både ekonomiskt och befolkningsmässigt. Det tog lång tid för staden att återhämta sig. Vid mitten av 1800-talet hade Helsingborg fortfarande bara 4 000 invånare. Inte förrän under senare hälften av 1800-talet började staden att återhämta sig.

1811 skedde flera sammandrabbningar mellan landsbygdsbefolkning och myndigheter i Skåne. Den skånska landsbygdsbefolkningen protesterade bl.a. mot att bli utskrivna till den svenska armén. I juni 1811 samlades flera hundra skånska bönder och drängar vid Helsingborg för att protestera. De attackerades av husarer med dragna sablar. Protesterna runtom i Skåne kulminerade i Klågerupskravallerna där svenska militär sköt med gevär och kanoner mot skånska bönder och drängar. Ett trettiotal av dessa omkom. Många av upprorsmakarna arresterades och sattes i fängelse. Några avrättades. Majoriteten av den skånska befolkningen bodde på landsbygden. Många av dessa människor ägde igen mark. Möjligheten att äga mark och göra en anständig inkomst gjorde många emigrerade till USA. 122 000 skåningar emigrerade från Skåne till USA mellan 1850 och 1925. Helsingborg var utresehamn för många skåningar som emigrerade till USA.

Walfrid Béen var en skånsk sjökapten. Han föddes 10 oktober 1824 i Helsingborg. Hans far hette Jöns Lorentz Béen. Fadern var handelsman. Modern hette Laurentia Hagelbeck och var från Hörby. Hon var faderns andra hustru. Den första hustrun Helena Maria Zoll dog ung. Fadern fick sammanlagt 11 barn. Walfrid Béen växte upp i Helsingborg. Hans farfar hette Isaac Béen och föddes 1737. Isaac Béen var även han sjökapten. Senare i livet kom farfadern att arbeta som både rådman i Helsingborg och riksdagsman. Farmodern hette Johanna Beatha Lundström och var från Helsingborg. En av Walfrid Béens halvbröder hette Johan Peter och föddes 1809. Modern Helena Maria Zoll dog 1812. Johan Peter adopterades av fastern Elisabet Maria Béen och hennes make Peter Möller. Paret kunde inte få egna barn. Peter Möller var en framgångsrik skånsk handelsman i Helsingborg. Med tiden blev han väldigt förmögen. Johan Peter fick sin adoptivfars efternamn. Johan Peter Möller satt i riksdagen precis som sin farfar. Han adlades 1860 och lade då till ett von framför efternamnet Möller.


Walfrid Béen var en av de skåningar som emigrerade till USA. Han slog först ner bopålarna i Saginaw, Michigan. Han var delägare av en skonare som seglade på de stora sjöarna på gränsen mellan USA och Kanada. 1858 flyttade han tillfälligt till L'Anse, Michigan. Han startade en fiskeri verksamhet i L'Anse. Företaget saltade och paketerade fisk som skickades till Chicago. 1860 flyttade han till L'Anse permanent. Han gifte sig men hans fru avled inom ett år. 1864 reste han hem till Skåne. Han valde att stanna kvar i Skåne en längre tid. Detta var mitt under det amerikanska inbördeskriget. Man kan spekulera i varför. En anledning kan vara att han saknade nära och kära. En annan anledning kan vara att han inte ville delta i ett krig som han kanske inte tyckte rörde honom. Många män från Michigan stred för nordsidan i det amerikanska inbördeskriget. Man har beräknat att en fjärdedel av Michigans manliga befolkning deltog i kriget. Walfrid Béen bestämde sig för att återvända till Michigan. Under en storm 1870 sökte han skydd i Huronbukten. Han imponerades av de rika naturresurserna och den bördiga marken. Han valde att slå ner bopålarna i området. 1871 grundade han staden Skanee. Fler människor flyttade till området. Walfrid Béen drev en farm. Han öppnade en lanthandel. Han drev också ett sågverk. 1876 öppnades ett postkontor i Skanee. Walfrid Béen blev utnämnd till postmästare. Han jobbade som postmästare till sin död. Walfrid Béen avled 31 oktober 1907. Han dog av sviterna från en huvudskada han ådrog sig när han trillade från en hästvagn. Walfrid Béen ligger begravd på kyrkogården i Skanee. Han fick sex barn.

Det var antagligen ingen slump att staden fick namnet Skanee. I USA finns det många ortnamn med svenskt ursprung. Några av dessa ortnamn är t.ex. New Sweden, Swedesboro, Kalmar och Tegner. Att Walfrid Béen valde att ge staden namnet Skanee indikerar att han identifierade sig själv som skåning mer än något annat.

20 June 2015

HAPLOGROUP Q AND SCANDINAVIA


Haplogroup Q formed approximately 31500 years ago. Haplogroup Q is linked to people that speak languages belonging to the Dené-Yeniseian language family. The Dené-Yeniseian language family consist of the Yeniseian languages of central Siberia and the Na-Dené languages of North America. The Ket language, the sole surviving language of the Yeniseian language family, is spoken by the Kets. The Kets are thought to be the only survivors of an ancient nomadic people believed to have originally lived throughout central southern Siberia. Some of the people with haplogroup Q migrated east. They crossed the landbridge between northeast Siberia and Alaska that existed during the last ice age. Some of these people made it all the way to Greenland. Haplogroup Q is today most frequent among the indigenous peoples of the Americas. Haplogroup Q is found at low frequency on the southern part of the Scandinavian peninsula. Haplogroup Q is virtually absent among the Sami people and the Finns.




In Scandinavia there are two subclades of haplogroup Q. One of the subclades is Q1a2a1a2 (Q-L804). The other subclades is Q1a2b1 (Q-L527). These two subclades are very different from one another. The most recent common ancestor of these two subclades lived around 19900 years ago. The Q-L804 subclade formed around 15100 years ago. The most recent common ancestor for this subclade lived around 3200 years ago. The Q-L804 subclade are on the same branch as Q1a2a1a1 (Q-M3). The Q-M3 subclade is found among the indigenous peoples of the Americas. The Q-L804 subclade is more common in southern Norway. The Q-L527 subclade is more common in southern Sweden (Götaland). The two subclades overlap each other. The Q-L527 subclade formed around 14900 years ago. This time estimation is probably wrong. I will explain why later in the text. The most recent common ancestor for this subclade lived around 2700 years ago. I belong to the Q-L527 subclade. The picture above is from the Swedish Haplogroup Database.



The picture above is from the YFull Experimental YTree. The time estimations in this text are based on the information found on the YFull website. According to YFull the Q-L527 subclade formed around 14900 years ago. This time estimation is probably wrong. The time estimation for when a subclade was formed is based on the amount of mutations. Q-L527 only has three mutations (L639 * L529/L529.1/L529.2 * L527). A mutation occur in average every 130 years. The time estimation for when this subclade formed will most likely change as more people belonging to the Q-L940 subclade get tested.

14 April 2015

RISINGEVISAN


Risingevisan är en östgötsk folkvisa skriven 1800 av Anders Ölin. Han föddes 1788 i Olstorp i Risinge socken. Melodin till Risingevisan påminner om den nederländska visan "O, Nederland! Let op u saeck" från 1500-talet. De två melodierna överensstämmer dock inte helt. Melodin kan ha nått Sverige via invandrade valloner eller holländare. En hel del vallonska smeder invandrade till Finspångs härad på 1600- och 1700-talet för att jobba på Finspångs bruk. Risinge socken är en del av Finspångs härad. Melodin har sjungits i Östergötland åtminstone sedan 1700-talet. Den värmländska visan Ack Värmland, du sköna (Värmlandsvisan) är baserad på Risingevisan. Anders Fryxell som skrev Ack Värmland, du sköna 1822 hade besökt denna del av Östergötland. Där hade han hört denna östgötska folkvisa sjungas.

04 March 2015

ANDERS HÖGSTRÖM FÖDDES I RISINGE 1765.



Min äldsta kända anfader (agnatisk härstamning) har fram till nu varit Anders Högström. I husförhörslängderna för Kullerstads socken står det att Anders Högström flyttade från Löts socken till Högstads soldattorp i Kullerstads socken 1790. I inflyttnings- och utflyttningsboken för Löts socken står det att drängen och soldaten Anders Högström flyttade till Kullerstad socken 1790. Anders Högström var livgrenadjär. Han tog värvning 16 juli 1788. Högström är ett soldatnamn. Soldater i den svenska armén blev tilldelade ett nytt efternamn när dom tog värvning. 
Efternamnet kommer troligen från roten Högstad i Kullerstads socken. Många av de efternamn vi har idag som inte är sonnamn var från början soldatnamn. Anders Högström deltog i Gustav III:s ryska krig och flyttade till soldattorpet i Kullerstads socken 1790 när han kom hem från kriget.

Det finns motstridiga uppgifter om när och var Anders Högström föddes. Många släktforskare har försökt hitta hans föräldrar utan att lyckas. Jag har hela tiden trott att det är möjligt att hitta Anders Högströms föräldrar. Jag kollade upp de flesta med namnet Anders som vistades i Löts socken under 1780-talet. Jag följde dessa personer längre fram i livet för att på så sätt kunna utesluta dom som inte kunde vara Anders Högström. Jag lyckades hitta var hans första fru Anna Andersson bodde i Löts socken innan hon flyttade till Kullerstads socken och gifte sig med Anders. I samma rote i Löts socken bodde en ung dräng som hette Anders Bengtsson.

Anders Bengtsson föddes 20 sep 1765 i Risinge. Det är exakt den tidpunkt Anders Högström bör ha fötts om man går efter uppgifterna i de tidiga Generalmönsterrullorna. Hans far var Bengt Andersson som föddes 22 november i Viberga i Risinge socken och hans mor var Maria Hansdotter. Jag misstänkte att Anders Bengtsson och Anders Högström var samma person men det fanns inget i kyrkböckerna som bevisade detta. Via Riksarkivets söktjänst lyckades jag hitta bouppteckningar över Anders Bengtssons föräldrar. Bouppteckningarna var inte digitaliserade så jag hörde av mig till Landsarkivet i Vadstena och bad dom skicka kopior på bouppteckningarna. I moderns bouppteckning från 1810 nämns Anders Högström. Det var väldigt glädjande att se att jag hade haft rätt och att flera månaders släktforskande inte hade varit förgäves.



Familjen var inhyseshjon. Inhyseshjon var arbetsoförmögna och obemedlade människor som socknens fattigvård placerat hos en familj mot ersättning. Detta var tillvägagångssättet på orter där det inte fanns fattigstugor. Inhyseshjonet placerades hos den familj som krävde minst betalt. Ofta var det äldre eller personer med funktionsnedsättning som var inhyseshjon. Dessa individer och familjer var i en mycket utsatt situation. Inhyseshjonen var dåtidens underklass. Anders far dog 9 november 1780 när Anders bara var 15 år gammal. Efter faderns död fick Anders ta jobb som dräng hos andra familjer i Löts socken. Hans mor gifte om sig med en annan man. När man läser kyrkböckerna får man känslan av att han försökte dölja sin bakgrund. Det är möjligt att han skämdes över att ha varit inhyseshjon.

Anders Högström deltog antagligen i kriget mot Napoleon 1805 -1807. I husförhörslängden för Kullerstad 1802-1807 uppges han vara blesserad (skjuten) i högra låret. Han blev avskedad 28 maj 1807. Efter avskedet flyttade han till en gård i Kvästad i Skärkinds socken, vilken han först arrenderade och sedan inköpte. Laga skifte genomfördes år 1852 i Kvästad. Enligt dessa handlingar fanns det vid tiden tre gårdar i byn - Norrgården, Mellangården och Frälsegården. Mellan de båda gårdarna Mellangården och Frälsegården finns på laga skifteskartan en långsmal yta som benämns Högströms tomt.

Anders Högström var gift fyra gånger och fick sammanlagt 12 barn. Anledningen till att han gifte sig så många gånger var att dom tre första kvinnorna han gifte sig med dog väldigt unga. Jag härstammar från Anders Högströms son Gustaf Glad. Även han var livgrenadjär. Gustaf Glad var bara bara 24 år gammal när han dog. Han fick endast ett barn och det var en son vid namn Anders Gustafsson. Sonen var bara ett år gammal när fadern dog. I Gustaf Glads bouppteckning står det att Anders Högström var förmyndare för barnet.



Anders Högströms farfar hette Anders Bengtsson. Han föddes 8 juni 1685 i Hult i Risinge socken och dog 26 januari 1749 i Viberga i samma socken. Jag har gjort DNA-test som har visat att jag har Y-DNA haplogrupp Q1a2b1 (Q-L527). De DNA-test jag har gjort har också visat att en viss del av mitt DNA har nordostasiatiskt ursprung. Haplogrupp Q har sitt ursprung i Sibirien. Denna haplogrupp är mycket ovanlig i Europa. Y-DNA förs vidare från fader till son. Det betyder att jag har ärvt denna haplogrupp från Anders Bengtsson. Jag har bl.a. gjort ett DNA-test som heter Y67. Jag vill komma i kontakt med andra män som är släkt med Anders Högström via agnatisk härstamning som vill göra ett Y67 test för att på så sätt kunna bekräfta att Anders Högström verkligen hade denna ovanliga haplogrupp.